Järvzoo

DHar lovat pojkarna en dag på Järvzoo under påsklovet. Brukar bli minst ett besök per år och den här gången har vi prickat in en riktig slappdag för djuren. De flesta djuren inklusive de farliga vargarna låg utslagna som efter en hård natt men vem vet vad som händer där om natten..
Lappugglans genomträngande blick ger mig som vid så många tidigare möten både ute i det fria och här på zoo en obeskrivlig känsla inom mig. Idag känner jag mest att jag vill öppna upp burarna och släppa ut de vackra fåglarna från den förnedring de ändå dagligen genomlider..

På kvällen är jag ute en sväng och lyssnar efter våra egna nattfåglar. Men temperaturen kryper återigen ner mot nollsträcket och det är alldeles tyst. Inte ens morkullan flyger över.
På natten, vid tvåtiden, när jag släpper ut Selma gläntar jag på dörren och lyssnar. Då hör jag slagugglans dova läte en bit bort men ändå klart och tydligt. Jag tvekar en stund om jag skall klä på mig och tassa ut i natten men jag känner mig alltför trött och kryper tillbaka ner i sängen med ett leende på läpparna.
Det blir fler nätter.