På snöskor

Det är omslag till plusgrader på ingång och jag har bråttom ut för att njuta lite krispig vinter och jobba lite med kameran innan. Knallar på snöskorna upp i mina berg. När jag parkerar är det minus tolv men snart är jag alldeles för varmt klädd. Det är en skön behaglig rörelse att gå på snöskor. Särskilt för en fotograf. Det glider inte iväg utför och inget saxande uppför. Och så är det lätt och smidigt. Under sitter rejäla taggar som på ett stegjärn och jag kan ha ett par rejäla vinterkängor på fötterna. Stavar går jag alltid med, med stora trugor.
Jag lämnar skoterspåret jag följt uppöver och in i mer spännande natur. Givetvis hoppas jag på att få se lodjursspår. De brukar röra sig i de här bergen men reviren är enorma och de kan lika gärna vara många mil bort. Ett mål för dagen. En av anledningarna till att jag är här är att försöka få till några bra bilder på mig med snöskor. Alltså har jag stativ och en del andra prylar med mig. Jag har en idé om några bilder jag vill ta men snart nog inser jag att ljuset ligger fel. Det blir för mycket motljus. Spåren efter mig lär se bra konstiga ut där jag riggat stativ och trussar fram och tillbaka för att ställa in kameran och kontrollera resultat. Fast å andra sidan är det knappt nåt folk här sommartid och sedan snön kom har ingen rört sig här uppe. Och bara det är en känsla som tilltalar mig.
Jag tar lite bilder men inget jag blir riktigt nöjd med. Inte förrän jag kommer till stenblocket med en stor härlig snöhätta på. Riggar kameran och jobbar med fjärrutlösaren. Det blev inte bilderna jag tänkt att ta men lite beskurna och redigerade blev de rätt kul. Och landningen gick också bra.
Nåt lodjursspår ser jag inte idag. Däremot spår från räv, hare, älg, ekorre och mård. Några korsnäbbar födosöker i grantopparna. Kanske har de redan ungar i boet.
På väg ner blir det kallare igen. Nu bär det iväg hem och få fart på elden i kaminen.